
S. Iwarsson
C. Nygren, A. Fänge, M. Haak, S. Dahlin Ivanoff, J. Sixsmith, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Hovbrandt, C. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, & V. Horstmann.
Dessutom ytterligare medarbetare från professor H-W Wahls forskargrupp, University at Heidelberg, Tyskland, dr A. Sixsmiths forskargrupp, University of Liverpool, Storbritannien, och dr. Z. Széman, Institute of Sociology, Budapest, Ungern.
EU, STINT, FAS, Vetenskapsrådet, FORMAS
Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande. ENABLE-AGE finansierades under 2002-2004 huvudsakligen av EU och koordinerades av LU, med Iwarsson som koordinator. Projektet involverade totalt 1 918 äldre personer i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern och Lettland och omfattade en kartläggningsstudie, en kvalitativ intervjustudie samt en översikt över lagstiftning inom service, vård och boende för äldre. Kartläggningsstudien genererade en unik databas som innehåller 1 600 variabler avseende objektiva och subjektiva aspekter av boendemiljö och hälsa.
Vid första intervjutillfället i Sverige inkluderades 397 ensamboende personer i Lund, Helsingborg och Halmstad, 80-89 år gamla. Kartläggningsstudien baserades på ett undersökningsformulär som bestod av såväl välbeprövade som nyare bedömnings- och självskattningsinstrument och projektspecifika frågor, medan djupintervjustudien (N=189, varav 40 i Sverige) var inspirerad av grounded theory.

Resultaten av de första empiriska artiklarna visar på samband mellan omfattningen av tillgänglighetsproblem och aktivitetsrelaterade aspekter av användbarhet. Personer som bodde i mer tillgängliga bostäder skattade hemmet som mer användbart och meningsbärande i förhållande till sina dagliga aktiviteter och de uppgav lägre grad av externa kontrollmekanismer i hur de hanterade sin boendesituation. Nästa steg blev att studera sambanden mellan subjektiva och objektiva boendefaktorer å ena sidan och hälsoaspekter å den andra. Resultaten visar att personer som bodde i mer tillängliga bostäder och upplevde hemmet som meningsbärande och användbart samt i låg omfattning tillskrev externa kontrollmekanismer betydelse var mer oberoende i ADL och rapporterade högre välbefinnande.
Resultaten av de svenska kvalitativa intervjuerna visar att hemmet är en viktig plats för de allra äldsta och ökar i betydelse i takt med att funktionsförmågan avtar. Hemmet har stor betydelse för upp-levelsen av delaktighet, såväl i samhället som i nära sociala relationer och vardagliga aktiviteter. Vi har också publicerat en studie som beskriver rapporterade behov, innehav och användande av tekniska hjälpmedel i de fem länderna. Resultaten visar på skillnader mellan Väst- och Östeuropa, där äldre i ffa Sverige rapporterar högre behovstillfredsställelse och användning av tekniska hjälpmedel än äldre i Lettland och Ungern. Särskilt rollatorn utmärker sig som ett hjälpmedel som är betydligt vanligare i Sverige än i övriga länder.
Såväl nationellt som internationellt är projektet ENABLE-AGE ensamt i sitt slag och den kunskap som utvecklas kan utgöra underlag för utveckling av boende som främjar äldres autonomi, delaktighet och välbefinnande. Vidare genererar projektet kunskap om bedömnings- och analysmetoder för direkt tillämpning i vård och omsorg för äldre, särskilt rehabilitering.
Hemsida: www.enableage.arb.lu.se
En populärvetenskaplig sammanfattning av resultaten återfinns i en artikel publicerad i "Primärvårdens Nyheter"nr 6/2007: http://www.primarvard.se/artiklar/2007/SPRV-6-Iwarsson.pdf
Ny: Kunskapsöversikt till regeringens Äldreboendedelegation, baserad på forskning från CASE