Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi,
Institutionen för hälsa, vård och samhälle,
Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Arbetsterapeututbildning vid Medicinska fakulteten

 

ENABLE-AGE


Huvudansvarig:

S. Iwarsson

Övriga medverkande:

C. Nygren, A. Fänge, M. Haak, S. Dahlin Ivanoff, J. Sixsmith, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Hovbrandt, C. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, & V. Horstmann.

Dessutom ytterligare medarbetare från professor H-W Wahls forskargrupp, University at Heidelberg, Tyskland, dr A. Sixsmiths forskargrupp, University of Liverpool, Storbritannien, och dr. Z. Széman, Institute of Sociology, Budapest, Ungern.

Finansiärer:

EU, STINT, FAS, Vetenskapsrådet, FORMAS


Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande. ENABLE-AGE finansierades under 2002-2004 huvudsakligen av EU och koordinerades av LU, med Iwarsson som koordinator. Projektet involverade totalt 1 918 äldre personer i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern och Lettland och omfattade en kartläggningsstudie, en kvalitativ intervjustudie samt en översikt över lagstiftning inom service, vård och boende för äldre. Kartläggningsstudien genererade en unik databas som innehåller 1 600 variabler avseende objektiva och subjektiva aspekter av boendemiljö och hälsa.

Vid första intervjutillfället i Sverige inkluderades 397 ensamboende personer i Lund, Helsingborg och Halmstad, 80-89 år gamla. Kartläggningsstudien baserades på ett undersökningsformulär som bestod av såväl välbeprövade som nyare bedömnings- och självskattningsinstrument och projektspecifika frågor, medan djupintervjustudien (N=189, varav 40 i Sverige) var inspirerad av grounded theory.

Resultaten av de första empiriska artiklarna visar på samband mellan omfattningen av tillgänglighetsproblem och aktivitetsrelaterade aspekter av användbarhet. Personer som bodde i mer tillgängliga bostäder skattade hemmet som mer användbart och meningsbärande i förhållande till sina dagliga aktiviteter och de uppgav lägre grad av externa kontrollmekanismer i hur de hanterade sin boendesituation. Nästa steg blev att studera sambanden mellan subjektiva och objektiva boendefaktorer å ena sidan och hälsoaspekter å den andra. Resultaten visar att personer som bodde i mer tillängliga bostäder och upplevde hemmet som meningsbärande och användbart samt i låg omfattning tillskrev externa kontrollmekanismer betydelse var mer oberoende i ADL och rapporterade högre välbefinnande.

Resultaten av de svenska kvalitativa intervjuerna visar att hemmet är en viktig plats för de allra äldsta och ökar i betydelse i takt med att funktionsförmågan avtar. Hemmet har stor betydelse för upp-levelsen av delaktighet, såväl i samhället som i nära sociala relationer och vardagliga aktiviteter. Vi har också publicerat en studie som beskriver rapporterade behov, innehav och användande av tekniska hjälpmedel i de fem länderna. Resultaten visar på skillnader mellan Väst- och Östeuropa, där äldre i ffa Sverige rapporterar högre behovstillfredsställelse och användning av tekniska hjälpmedel än äldre i Lettland och Ungern. Särskilt rollatorn utmärker sig som ett hjälpmedel som är betydligt vanligare i Sverige än i övriga länder.

Såväl nationellt som internationellt är projektet ENABLE-AGE ensamt i sitt slag och den kunskap som utvecklas kan utgöra underlag för utveckling av boende som främjar äldres autonomi, delaktighet och välbefinnande. Vidare genererar projektet kunskap om bedömnings- och analysmetoder för direkt tillämpning i vård och omsorg för äldre, särskilt rehabilitering.

Hemsida: www.enableage.arb.lu.se

En populärvetenskaplig sammanfattning av resultaten återfinns i en artikel publicerad i "Primärvårdens Nyheter"nr 6/2007: http://www.primarvard.se/artiklar/2007/SPRV-6-Iwarsson.pdf

Ny: Kunskapsöversikt till regeringens Äldreboendedelegation, baserad på forskning från CASE