Stroke är en av de vanligast förekommande och mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige. Cirka 20% av alla som insjuknar är i yrkesverksam ålder, men ca 25% av dessa är sjukskrivna /sjukpensionerade innan insjuknandet. Återhämtningen efter stroke är en långvarig process och utgången är svår att prognostisera, beroende på den ofta mycket komplexa bilden av funktionshinder. Oberoende är huvudmålet för rehabiliteringsinsatser, med återgång till arbete som en viktig del. Hindren kan dock vara många, t ex brist på kunskap om funktionsnedsättningarna och konsekvenser av sådana, såväl hos individen som hos anhöriga och arbetsgivare. Flertalet studier om konsekvenser efter stroke belyser funktionsnedsättningar och begränsad förmåga till dagliga aktiviteter (ADL) med fokus på personlig hygien, ätsituationer, på/ avklädning och förflyttning. En förklaring kan vara att medelåldern vid insjuknande är hög, varför fokusering på produktiva aktiviteter inte anses vara aktuell. Många insjuknar dock i yrkesverksam ålder varför det även behövs forskning med inriktning mot arbete. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om vilka faktorer som har betydelse för arbetsåtergång efter stroke, vilket förväntas leda till förbättrad individuell rehabilitering med ökad arbetslivsrelevans och återgång i arbete. Projektet inriktas mot livstillfredsställelse och välbefinnande efter stroke, indikatorer för arbetsåtergång, arbetets betydelse samt individens upplevelser under arbets-träning inför återgång i arbete. Projektet omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa delstudier. Resultaten visar t ex att gångförmåga, tjänstemannayrke och bibehållen kognitiv förmåga är indikatorer för återgång till arbete. Under 2005 djupintervjuades ett antal personer och insamlade data är nu under bearbetning.